Vart fjärde kommunfullmäktige klart ojämställt
VAL 18: RESULTAT
I en fjärdedel av landets kommuner är andelen kvinnor i kommunfullmäktige under 40 procent efter valet. Lägst är siffran i Trelleborg, där andelen kvinnliga ledamöter är 25 procent.
– Det finns forskning som pekar på antalets betydelse, hur viktigt det är att det inte är enkönad makt, för att då påverkar det besluten i en viss riktning, säger Anneli Häyren, jämställdhetsforskare vid Uppsala universitet.
En genomgång av Valmyndighetens statistik visar att rikssnittet ligger på 43 procent kvinnor och 57 procent män bland landets kommunfullmäktigeledamöter i oktober 2018. I tre fjärdedelar av alla kommuner ligger andelen kvinnor i kommunfullmäktige på mellan 40 och 59 procent.
– 40 procent är den minsta gränsen för vad man kan tolerera, egentligen ska det ligga runt 50-50. Då kan man tänka att de tio procenten gör väl inte så stor skillnad, men det gör de faktiskt när man ska försöka driva igenom saker, säger Anneli Häyren.
Bättre könsfördelning i landstingen
I landets landstingsfullmäktige är variationerna inte lika stora. Kalmar och Dalarna hade den lägsta andelen kvinnor efter valet, 43 procent. Blekinge hade den högsta andelen på 53 procent.
– Det som siffror på totalen inte visar är hur könsdynamiken i ett visst sammanhang ser ut eller hur jämställt det är mer än rent kvantitativt. Det handlar dels om vilka roller och uppdrag man har, dels om utrymmet att verka i dem, både gentemot kollegor, allmänheten och administrationen, säger Anneli Häyrén.
Här ökade andelen blankröster mest
Dorotea och Arjeplog var de två kommuner med högst andel blankröster i kommunvalet 2018. Det var också de två kommuner där andelen blankröster ökade mest jämfört med 2014.
– Om man hade betraktat blankröster som giltiga skulle röstfördelningen för övriga partier kunna påverkas, särskilt partier i närheten av spärren, säger Abboud Ado, statistiker på Valmyndigheten.
I Dorotea var andelen blankröster i kommunfullmäktigevalet 6,0 procent, en ökning med 3,1 procentenheter sedan 2014. I Arjeplog röstade 3,6 procent av väljarna blankt, en ökning med 1,6 procentenheter.
Flest personkryss i Övertorneå
Även när det gäller personkryss är det en kommun i norra Norrland som hamnar i topp. I Övertorneå personröstade 57 procent av väljarna i kommunfullmäktigevalet.
– Vi har sett att det är ett högre deltagande i relativt små kommuner och för relativt små partier, säger Johanna Rickne, professor vid Stockholms universitet.
– En anledning till det kan vara att politikerna är mer välkända och att det krävs en relativt mindre ansträngning från politikernas sida för att få en lika stor andel personkryss, eftersom andelen utgör ett mindre antal väljare i absoluta tal, fortsätter hon.
Totalt var det 1,8 miljoner personröster i kommunfullmäktigevalen 2018, vilket motsvarar en dryg fjärdedel av alla röster. Även i riksdagsvalet var en fjärdedel av rösterna personröster, och det var invånarna i Övertorneå som kryssade mest.