Så varierar valdeltagandet över landet
VAL 18: DELTAGANDE
Valdeltagandet har ökat de senaste åren och låg i 2014 års riksdagsval på 86 procent.
– Det har ökat sedan 2002 års val, som var en lägsta notering sedan 1958, säger Jonas Olofsson, utredare på Statistiska centralbyrån (SCB).
Men det finns stora variationer bland landets kommuner, både när det gäller valdeltagande och hur väljarkåren ser ut.
SCB har tagit fram uppgifter om preliminärt röstberättigade i riksdagsvalet 2018 genom en beräkning av den framtida befolkningen baserad på befolkningsregistret i juni 2017. I statistiken går det bland annat att se att antalet förstagångsväljare väntas bli relativt få jämfört med de två senaste valen.
Flest soffliggare i Haparanda
Enligt Mikaela Järnbert, utredare på SCB, är valdeltagandet lägre bland yngre personer. Den kommun som hade det lägsta valdeltagandet i 2014 års val var Haparanda, både till riksdag och kommunfullmäktige. Högst valdeltagande hade Lomma.
– Generellt kan man säga att högutbildade, som har hög inkomst och som har ett arbete, röstar i högre utsträckning, säger Mikaela Järnbert, utredare på SCB, till Nyhetsbyrån Siren.
Botkyrka har flest utlandsfödda väljare
Ett annat mönster är att utrikes födda röstar i lägre utsträckning än inrikes födda. Valdeltagandet i riksdagsvalet 2014 låg på 89 procent för svenska medborgare födda i Sverige, jämfört med 72 procent för svenska medborgare födda utomlands.
– Konsekvensen är att det finns en stor risk att intressen, åsikter och frågor som har betydelse inte fångas upp politiskt. Det är det huvudsakliga problemet ur ett demokratiskt perspektiv, säger Mikael Spång, docent i statsvetenskap vid Malmö universitet.
Utländska medborgare får rösta i kommunalvalet
I kommunalvalet får även utländska medborgare som är folkbokförda i Sverige rösta. Storleken på den väljargruppen varierar från 27 procent i Haparanda till 2 procent i Öckerö. Enligt Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, beror valdeltagandet bland utrikes födda på en rad faktorer, bland annat om man kommer från ett demokratiskt samhälle eller diktatur, hur länge man har bott i Sverige och socioekonomiska förhållanden. Brist på kunskap om valet är en annan viktig aspekt, liksom hur delaktig man känner sig i samhället.
– En kombination av att sprida mer kunskap, ett klart inkluderande antidiskrimineringsbudskap och att lyfta fram fler människor med utländsk härkomst som förebilder skulle kunna öka motivationen bland utrikes födda att rösta, säger Mehrdad Darvishpour.
Flest blankröstare i Sorsele
Det finns också väljare som visserligen går och röstar, men inte röstar på något parti. Sorsele hade den högsta andelen blankröster, närmare två procent, i förra riksdagsvalet. Det visar statistik från Valmyndigheten. Rikssnittet låg på knappt en procent.
– Det är ogiltiga röster, men de särredovisas som blanka röster, säger Abboud Ado, statistiker på Valmyndigheten.
Även valdeltagandet i landstingen ökar
Valdeltagandet har ökat i alla landsting mellan 2002 och 2014, men ligger generellt något lägre än i riksdags- och kommunalvalen.
– Kunskapen om landstingspolitiken är lägre än om kommun- och rikspolitiken. Även medierapporteringen, som ger medborgarna det här underlaget, är lägre på de flesta håll i landet, säger David Karlsson, docent i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.
Anna Norberg
anna.norberg@siren.se