Ökade klyftor på bostadsmarknaden
VAL 18: BOSTÄDER
Antalet lägenheter hos de allmännyttiga kommunala bostadsbolagen har blivit 1 417 färre mellan 2014 och 2017, trots att det råder bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner. Samtidigt är mycket av det som byggs nytt för dyrt för många som saknar bostad, enligt Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
– Man måste förstå den aktuella bostadsbristen som en konsekvens av en långvarig underlåtenhet under ett tjugotal år att inte bygga ute i kommunerna, säger han till Nyhetsbyrån Siren.
I Luleå har allmännyttans bestånd minskat allra mest, med 2 420 lägenheter. Det motsvarar en minskning med nästan en fjärdedel mellan 2014 och 2017, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).
I början av 1990-talet överläts mycket av bostadspolitiken från staten till kommunerna. Då upphävdes den bostadsförsörjningslag som funnits sedan 1947. En ny lag infördes 2001. Att alla ska ha en bostad sågs länge som en rättighet i Sverige, men det har förändrats, enligt Tapio Salonen. Bostaden har marknadiserats och för vissa blivit en försörjningskälla, för andra en stor barriär.
Det förstärks av hur de senaste årens bostadsbyggande har sett ut. Antalet färdigställda lägenheter i landet har ökat för varje år mellan 2014 och 2017, enligt SCB, men utbudet är inte anpassat efter efterfrågan.
– Man bygger framför allt i en prisnivå som de som verkligen behöver bostäder inte har råd med, säger Tapio Salonen.
Stora variationer på kommunnivå
Enligt SCB bor en knapp tredjedel av Sveriges invånare i hyresrätt, antingen hos allmännyttan eller privata värdar. Två tredjedelar av landets befolkning bor i bostadsrätt eller småhus som hushållet äger. På kommunnivå är variationerna stora.
– Den upplåtelseform som nu stöds av den nationella bostadspolitiken är att äga sitt boende. Ränteavdragen till dem som äger sitt boende är tiofalt större än bostadsbidragen till dem med sämre ekonomi, säger Tapio Salonen.
Cecilia Hermansson, forskare inom bank och finans på Kungliga tekniska högskolan (KTH), ser också ökande klyftor på bostadsmarknaden.
– Barn till föräldrar som äger sina bostäder har haft möjlighet att låna via föräldrarna och kunnat köpa sin första lägenhet. Råkar man vara född till föräldrar som har hyresrätt, är det inte möjligt att få sin första lägenhet på samma sätt, säger hon.
Störst ökning av skuldkvoten i Danderyd
För hushåll med bolån har medelskuldkvoten, den sammanlagda skulden dividerat med hushållens nettoinkomst, ökat i 250 av landets kommuner mellan 2014 och 2017, enligt statistik från Riksbanken. Störst var ökningen i Danderyd, där medelskuldkvoten i september 2017 hade stigit till 539 procent.
Cecilia Hermansson påpekar att skuldkvoten kan beräknas på olika sätt. Tar man till exempel med hela befolkningen i beräkningen, inte bara dem med bolån, blir siffrorna inte lika alarmerande som Riksbankens. Men hushållens skuldsättning är ändå viktig för kommunerna att hålla koll på.
– Sårbarheten kommer när vi går in i nästa lågkonjunktur. En kombination av stigande räntor och att bli av med jobbet kan göra att hushållen inte längre har en god återbetalningsförmåga av lånen. Då skulle det bli problem, framförallt för ekonomin i stort, eftersom konsumtionsförmågan påverkas, säger hon.
Anna Norberg
anna.norberg@siren.se