Ojämlikt stöd till funktionsnedsatta
VAL 18: OMSORG
Under den gångna mandatperioden steg antalet personer med LSS-insatser med åtta procent, enligt statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt kan man se stora skillnader mellan kommunerna när det gäller att verkställa stödinsatserna i tid.
– Vi har rätt långt kvar till jämlikhet vad gäller stöd till personer med funktionsnedsättningar. Skillnaderna ökar faktiskt, exempelvis gällande väntetider till gruppbostad, säger Karin Flyckt, utredare på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren.
Enligt Karin Flyckt har det skett en viss förskjutning i välfärdssystemet under mandatperioden, i och med att färre än tidigare beviljas statlig assistans. Det vill säga den personliga assistans som överstiger de 20 timmar per vecka som kommunen står för. Statens minskade kostnader på området har inneburit en motsvarande ökning hos kommunerna.
– Vi ser ett väldigt starkt ökat tryck på kommunerna. Kostnaderna har skjutit i höjden under en relativt kort tid, säger Karin Flyckt.
Bara från 2015 till 2016 ökade kommunernas kostnader för personlig assistans med totalt elva procent, motsvarande omkring en miljard kronor. Och för gruppbostäder med nio procent, motsvarande omkring två miljarder, enligt Karin Flyckt.
Längre väntetider
Samtidigt får allt fler vänta på att få sina insatser verkställda. Om insatsen dröjer mer än tre månader är kommunerna skyldiga att rapportera detta till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo). Under den gångna mandatperioden steg antalet sådana rapporter med 31 procent, enligt Ivo. Statistiken pekar också på stora regionala skillnader. Exempelvis rapporterade Motala kommun 737 beslut som ej verkställda i tid under de senaste fyra åren, medan Solna kommun inte rapporterade ett enda. Dröjsmålen beror ofta på bristande planering.
– Det ökade trycket kan göra att vissa kommuner inte hinner med om det är många nya som behöver boende, säger Karin Flyckt.
Färre platser på boenden – trots fler äldre
En stor del av dem som behöver plats i särskild bostad är äldre. I omkring 45 procent av kommunerna bodde färre på äldreboende 2017 jämfört med 2014. Enligt Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, har dock den kraftiga minskningen av äldrebostäder mattats av. Under de två förra mandatperioderna, 2006-2014, försvann mer än 10 000 platser, enligt Szebehely. I jämförelse med det är den senaste mandatperiodens minskning med 500 personer i landets äldreboenden kanske inte så mycket att orda om, menar hon.
– Men antalet personer över 80 år ökade med ungefär 13 000 mellan 2014 och 2017, så visst borde antalet äldreboendeplatser också ha ökat, säger Marta Szebehely till Nyhetsbyrån Siren.
Gunnar Jakobsson
gunnar.jakobsson@siren.se