Lönegapet mellan män och kvinnor minskar
VAL 18: JÄMSTÄLLDHET
Kommunanställda män tjänade mer än kvinnor i en stor del av landet förra året – samtidigt har lönegapet minskat i två av tre kommuner jämfört med 2014. Det visar Nyhetsbyrån Sirens sammanställning av nya siffror från SCB.
– Mellan våra yrkesgrupper ser det olika ut. Det beror också på vad man har för utbildning, säger Agneta Jöhnk, chef för Sveriges kommuner och landstings avdelning för arbetsgivarpolitik till Nyhetsbyrån Siren.
I 179 kommuner var kvinnornas medianlön lägre än männens år 2017. I Vårgårda, där lönegapet var som störst, tjänade männen 2 892 kronor mer än kvinnorna. Enligt Agneta Jöhnk är lönerna inom SKL:s yrkesgrupper jämställda, men mellan dem är läget ett annat.
– Arbetsmarknaden är väldigt uppdelad. Färre män arbetar i vården, och fler män arbetar som brandmän och inom teknisk förvaltning, säger hon.
Samtidigt visar Sirens jämförelse av lönegapssiffrorna år 2014 och 2017 att gapet minskat i 211 kommuner.
– De stora grupperna som jobbar i kommunerna är undersköterskor och lärare. Regeringen och kommunerna har gjort stora satsningar på lärare de sista fyra-fem åren, och vi hade en avtalsuppgörelse med Kommunal där vi särskilt satsade på undersköterskor, säger Agneta Jöhnk.
Färre kvinnliga ledamöter i fullmäktige
Sammanställningen visar också att andelen tillsvidareanställda män minskat något i kommunerna de senaste fyra åren, medan siffran för kvinnor är densamma 2014 som 2017. Däremot har andelen kvinnliga ledamöter i fullmäktigeförsamlingarna krympt under mandatperioden.
Enligt Lena Wängnerud, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, finns flera orsaker till detta. Bland annat är många kvinnliga ledamöter yngre och tillhör därmed en rörlig grupp som kan flytta ifrån kommunen.
– Men det kan också bero på andra orsaker, som att partiet inte stöttar tillräckligt mycket eller att man inte hade en tillräckligt klar uppfattning om vad det innebar att vara fullmäktigeledamot när man ställde upp i valet, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.
I Orsa är andelen kvinnliga ledamöter 25,8 procent – medan den i Ragunda är 61,5 procent. Lena Wängnerud anser att de stora variationerna diskuteras för lite, och pekar bland annat på studier som visat att en skev fördelning under lång tid kan påverka innehållet i politiken. En annan konsekvens är att väljare inte känner sig representerade.
– I någon mening är det ju partierna som är nyckeln här, det finns ingen annan som kan ändra på den här situationen. Om det är särskilt svårt att rekrytera kvinnor får man helt enkelt se över hur partiet arbetar på lokal nivå, säger hon.
Jesper Eriksson
jesper.eriksson@siren.se