Kommunernas skulder skjuter i höjden
VAL 18: EKONOMI
Kommunernas låneskulder har ökat kraftigt under de senaste fyra åren, visar Nyhetsbyrån Sirens granskning. Allt fler kommuner lånar idag till investeringar även i de skattefinansierade kärnverksamheterna.
– Det räcker inte med det löpande kassaflödet i en så investeringsintensiv period som vi är inne i. Prognosen är att skulderna kommer att fortsätta öka, säger Mattias Bokenblom, forskningsansvarig på låneinstitutet Kommuninvest, till Nyhetsbyrån Siren.
Sirens sammanställning av SCB:s senaste siffror visar att 80 procent av landets kommuner ökat sin skuldsättning i kronor per invånare under perioden 2014-2017. Ökningen har varit störst i tre västsvenska kommuner: Alingsås, Skövde och Kungälv.
I Alingsås uppgick skulden i fjol till 95.000 kronor per invånare, jämfört med drygt 12.000 kronor 2014. Främst är det tillväxtkommuner i storstadsbältena och mellanstora städer som tagit lån till nya bostads- och infrastrukturprojekt. Men trenden har varit tydlig över hela landet, oavsett region och politisk färg. SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog understryker att kommunerna har gått starkt ekonomiskt under de senaste åren och gynnats av det låga ränteläget.
– Det har inte genomförts stora investeringsprojekt på många håll sedan 1970- och 80-talen, så behoven har varit och är fortsatt väldigt stora. Antalet äldre ökar och urbaniseringstrenden fortsätter. På kort sikt är det dyrt att investera, säger hon till Siren.
Kostnader riskerar att skena
Ett förändrat ekonomiskt läge med snabbt stigande räntor är ett scenario som skulle innebära att kommunernas kostnader för lånen riskerar att skena iväg, säger Mattias Bokenblom. Han pekar dock på att många lån ligger bundna och att det kommer att ta flera år innan en räntehöjning får fullt genomslag. Att välja att skjuta på nödvändiga investeringar kan samtidigt visa sig riskabelt politiskt, inte minst inför ett val.
– Medborgarna kanske börjar knorra om utlovade förskolor inte byggs som planerat. Varje kommun jobbar med sina finansieringslösningar men de flesta är bekväma med lånemodellen, säger Mattias Bokenblom till Siren.
Ett 80-tal kommuner har trots allt valt att höja skatten som en väg att fylla på kommunkassan under mandatperioden, enligt SCB:s siffror. Vadstena, Orust och Lekeberg har höjt mest, medan Värmdö och Österåker sticker ut i andra änden. Annika Wallenskog delar bilden av skattehöjningar som lite av en nödlösning.
– Det är den metod som används om inget annat står till buds. Ofta handlar det om mindre kommuner som tappat invånare och haft svårt att få sin ekonomi att gå ihop. Vi kan också se att flera kommuner som höjt skatten sedan har sänkt den igen när ekonomin förbättrats, säger hon till Nyhetsbyrån Siren.
Nyföretagandet ökar i norr
Mindre orter i norr sticker samtidigt ut när det gäller nyföretagandet. Nio av tio kommuner där antalet nystartade företag – sett till folkmängden – ökat mest under de aktuella åren finns i de norrländska länen. Det visar färska siffror från Tillväxtanalys. I samtliga storstäder har trenden som helhet gått åt motsatt håll, men minskningen är marginell och kurvan har varierat från år till år.
Notera: SCB:s siffror över de lång- och kortfristiga skulderna inbegriper kommunernas egna skulder, och i regel inte de skulder som är kopplade till hela kommunkoncernen (inkl. kommunägda bolag). Vissa kommuner har dock bildat så kallade internbanker där hela kommunkoncernens skuld samlats. I dessa fall ligger skulderna formellt under kommunen, men täcker alltså in hela koncernen. I SCB:s statistik framgår det inte vilka kommuner som har detta upplägg.
Fredrik Johansson
fredrik.johansson@siren.se